70,s VS nu
Med anledning av olje prisets uppgång ,en hel del propaganda i form av marknadsbrev och dylik har börjat cirkulera som beskriver nuvarande ekonomiska situation lik 70,s stagflation.
I den här tråden beskriver jag de största skildnaderna mellan nuvarande eco cycle och 70,s.
för det första den direkta effekten av olje priset på CPI är lika med noll om tom priset ligger på den höga nivån ca 50$,eftersom CPi som bekant är % change av pris index och om priset inte ändras då har den ingen effekt mer intressant är de indirekta effekterna.
Till och börja med ,tar jag upp ,olje pris relaterade delen av PCE alltså spendering för gasoline,Fule oil and other energy goods som % del av den totala PCE.
Som det framgår av charten den har sjunkit markant från nivåer i 70,s till historisk låga nivåer just nu vilket innebär att konsumenterna spendera inte så mycket av sin inkomst spendering på olje pris relaterade goods.
Unit labor cost ,var betydligt högre under 70,s jämfört med historisk låga nivån just nu som ursprungar från den dåliga produktiviteten under 70,s
Företagens vinst marginal är historisk på fenomenal höga nivåer vilket förhindrar stigande priser och passera till finished goods och konsumentera.
Jaha - Sen kan man ju undra vad den gamla herliga magkänslan säger om det som sker omkring oss och påverkar vårt dagliga liv (IRL utanför analysridåerna)... Det blir ju inte billigare att leva direkt ;O) Trots alla fina grafer.
Definition av Stagflation : [n] a period of slow economic growth and high unemployment (stagnation) while prices rise (inflation)
En förenklad definition är ju att alla nödvändiga artiklar höjs i pris: T.ex. Uppvärmning av hus, Mat och Bostad och sjukvård
medans
onödiga lyxvaror/kapitavaror bara sjunker i pris. T.ex Nya segelbåtar, Bilar och charterresor och vitvaror samt datorer. Detta sker även i en period där fler och fler lånar till konsumtion och en kompetensrotation krävs för att bibehålla inkomst.
Toppa det med en tuff arbetsmarknad så är redan stagflationstecknen HÄR. Rakt i ditt och mitt fejs ;O)
2000-talets problem kommer sannolikt att liknas vid stagflation - kanske med en twist.
My two spontanius pence on the issue
Mvh/Therookie
#6 tack för infon !
Faktum är att för USA,s del GDp har vuxit från minus till 4,5 average annual percent change, core CPi är den låga 1,7% och arbetslösheten sjunkit från 6.4 till 5.5% och sveriges del talar vi om melan 3 till 3,5% BNP tillväxt med eninflation under 1% och något strukturell hög arbetslöshet som har inte direkt med tillväxten och göra .
Så att säga det är inte alls rakt i åtminståne mitt fajs.
chart1. Nej, just det, nu kommer allså en kostadspress åter. Det är dessutom ett need, ngt siom är jobbigt att spara in på och som för med sig att man kanske behåller bilen längre, köper färre nya, konsumerar inte annat som ger tillväxt som kaffe o munkar. Ska vi ses på 1960 års nivå med 100% högre ränteutgigfter än idag?
1-chart2.Risken, eller möligheten, är ju att detta fortsäter uppåt, men då när bygget börjar svänga så sväger det fett, vi kan tala om möighet till total kollaps som när de gaulle ville ha sitt guld, men mktmkt värre då så mkt är utländskt och ofrid i handel lär följa. America har förlorat lednigen inom data och telecom till europa och asien.
2-chart3. Men vad betyder det egentligen? Vad händer i samhället/ekonomin?
3- chart 4. Visst. Men det är som sagt lite riggat då..
4-chart 5 Absolut, men det visar bara vad som kan ske,.
5 o då kan man tänka sig en anledning till bear
#8 chart1:faktum är att olje relaterade konsumtion är betydlig mindre nu än 70,s av den totala konsumtionen ,vilket betyder ,olje prisetsuppgång har inte så stor påverkan på konsumenterna ,som varken du eller jag eller nån annan kan motargumentera.
chart2:din beskriveri har ingenting med stagflation och göra ,free trade är nyttig för alla länder på långsikt.
chart3:är nämligen unit labor cost och med tanke på att 70% av företagenskostnader är arbetskraft relaterad ,den låga nivån är inflationsdämpande tom om andra kostnader går upp pga stigande priser för råvaror.
chart5:det visar hur det är ,det som kan ske står inte i en kristal kula.
chart6:då vet jag inte hur detta kan vara en bearish anledning ?!?!?
när vidtar guldbear?
--Man kan aldrig nå högre än sin egen inkompetensnivå--
fritt efter;
Laurence J Peter
#10 Ärligt talat Guldet ser väldigt illa ut måste jag säga ,en sån bearish formation är förnedrande för guldbugs :-)
#11, vilken formation menar du kompis? Snart bryts kanske kanaltaket.
--Man kan aldrig nå högre än sin egen inkompetensnivå--
fritt efter;
Laurence J Peter
Inlägget är redigerat av författaren.
En contadting med dämpad momentum är inte mycket och vara glad över.
En sund uppåt rörelse ska vara impulsiv, brant i vinkeln gärna med parabolisk acceleration och utstråla kraft, den där uppgången är väldigt choppy och flat i sin stigande vinkel, ser ut som guldet kämpat i motvind (selling pressure) hela vägen upp sen maj botten. Håller med metod att guld ser bearish ut, tror detta är en intermediate våg B som ska följas av en våg C som ska retracea hela maj uppgången ner till ca $360.
Inlägget är redigerat av författaren.
8#
1. Nej, jag tror inte det stämmer. Jag exemplifierade i samhällsdebatt för ett tag sen, o jämförde en sek ökning av mjölk för olika individer. Needs vs wants. Mot detta står hedoniska tankar om wants, för konsumenten.
För en amerikan talar vi om en fördubbling av priserna. Medicin, utbildning, energi, mat osv stiger i rena 70-tals farten. Servicen för skatterna försämras. Men det ser ju fint ut i ditt chart.
2. Inte är free trade alltid lönsamt för alla, det är fel, även om det säkert totalt är bra. Det bästa för dig o mig vore ju om vi hade monopol på allt. Vi får det inte bättre för att vi avskaffar vårt monopol.
3. Har man redan flyttat allt till Kina så spelar det väl mindre roll? Dessutom så visar det ju att arbertaren inte får lön för sin möda., kommer att få svårt att fortsätta öka sin konsumtion..
6. Normalt så är det juinte så att en historiskt hög marginal följs av en ännu högre, vill man nära kommunism?
Visa sida
Ogilla! 4
Gilla!
Chart 2 visar import som % av GDP .
Globalisering och ökad konkurrens har en direkt dämpande effekt på inflationen ,ration import per GDP som var väldigt låg under 70,s ligger på betydligt högre nivåer nu som på den senaste tiden inte bara haft desinflationary effekt utan till gränsen till deflationary ,sänkte CPI core under 03.