NEK: Fråga ang. växelkurser

återkommer när jag är nykter.

kan du specifiera (inte helt lite mer bara) "kontrollera" så länge.

//esej 

Hmm, det är lite lurigt att vara mer exakt. I min fråga står det bara "control". Men, som jag tolkar det menar de under vilka förutsättningar ett land har störst möjlighet att påverka/förändra växelkursen och sitt pengautbud i en för dem önskvärd riktning.

Oj, råkade skicka iväg det där inlägget med ett kortkommando. Tänkte skriva lite mer.

En ekonomi under fast växelkurs har ju till exempel inget frihet att förändra sitt money supply, eftersom den "makten" helt måste användas för att bibehålla växelkursen. Men under en flytande växelkurs har ju länderna en större frihet att påverka båda.

Inlägget är redigerat av författaren.

Ja,

jag kollar upp mundell-flemings strax (tror att de bor i en bok i någon av mina lådor - är nyinflyttad, så det får nog bli det världsomspännande datornätverket Internet) så vi får ta detta meddelande med en nypa salt.

jag finner det fruktbart att alltid tänka på skillnaden mellan en liten och en stor "öppen ekonomi" som skillnad i real ränta. En liten ekonomi får alltid sin real ränta ifrån Rest Of World (hädanefter row, ibland bytesbalans viktar man row - ofta i växelkurs sammanhang "växelkurskorg" ibland viktar man den på annat sätt mundell-fleming har nog en def - förmodligen räcker det med att se row som just row) en större ekonomi har en egen real ränta, denna egna är en viktning av row real räntan och den som landet själv sätter. Detta är inte bara teori utan stämmer bra med verkligheten. sverige kontra usa är bra exempel på liten respektive stor "öppen" ekonomi. i bakhuvudet kan man ha att sverige är en av världens öppnaste ekonomier vilket inte usa är, men usas öppenhet duger för att vara exempel.

låtom oss antaga att vi har klart för oss att och hur öppna ekonomier påverkar/kontrollerar/sätter money supply (hädanefter ms). Om vi vill förkorva oss måste vi tänka på skillnaden mellan real och nominell ms - och då kommer även ekonomernas favorit skillnad in i bilden; skillnad mellan omdelbar, kort och lång sikt.

i det här frameworket kan den lilla ekonomin därmed inte påverka sin växelkurs, eftersom växelkursen beror på real-ränte skillnaderna (och en massa andra saker, men de slår via real-ränte skillnaderna, kan behöva motiveras bättre/om), medan den större ekonomin ofta kan teoretiskt - fast här undrar jag och många om med mig om detta inte är ett teorifel; tänka Japan och Kinas innehav av treasiers och dollar - sätta sin växelkurs, eftersom de påverkar sin real-ränta.


Är vi på rätt väg?
jag har fått helgvandrade fika besök, så mundell-fleming får vänta ett tag.
//esej

#3

en bifråga - vilket kortkommando? Jag råkar ut för det där ibland, och vet inte vad som orsakar det.  

med mundell-fleming menar du "balance-of-payment" BP add-on till en IS/LM modell?

dvs man drar BP streck i IS/LM diagram?

eller en mer avancerad "theory-of-money"?

//esej 

BP-streck används inte i den huvudkursbok jag har, men jag har stött på begreppet när jag gjort sökningar på nätet. Kände ett tag att det skulle kunna hjälpa mig med svaret, men jag har inte hittat någon bra förklaring. Det stora problemet för mig är väl egentligen att vi inte enbart följer en viss bok, utan att läraren plockar från en massa olika. Svårt att veta var man ska leta.

Jag har försökt lägga upp mitt svar som så att jag visar vilka effekter en monetary expansion får i en liten respektive stor öppen ekonomi. Om en sådan expansion får en mindre effekt på växelkursen bör man väl kunna se det som att man har större frihet att styra dem var för sig? Jag klipper in några stycken från mitt svar för att försöka förklara. Blir dock utan bilder så vissa saker kanske hänger lite i luften.

An increase in the money supply by a small open economy would shift its LM curve to the right, introducing a downward pressure on the interest rate. Capital will flow out of the economy as higher returns are available elsewhere. The capital outflow will depreciate the exchange rate, causing net exports to rise within the economy as its goods become cheaper abroad. This will cause the IS curve to shift as well, bringing the economy back to a equilibrium at the original interest rate, which is to be expected as the interest rate in a small open economy not can differ from the worlds interest rate.

Här verkar effekten på växelkursen vara ganska klar. Men jag har inte riktigt fått grepp om hur det blir i en stor öppen ekonomi. Det är beskrivet kortfattat i ett appendix i det material jag har.

The result for a large open economy will be slightly different however, due to the fact that it does not have to take its interest rate as exogenously given. Here too, the LM curve will shift to the right in the event of a monetary expansion. As the income level increases, however, the interest rate will fall as the economy is large enough to affect its interest rate. (Mankiw, 2000, p. 346) This has several implications on the result as the interest rate affects several parts of a large open economy?s IS equation, which is slightly different from the one shown for a small open economy: Y = C(Y-T) + I(r) + G + NFI(r)

In this equation NFI(r) is inserted instead of NX(e), bringing net foreign investment (NFI) into the picture. (Mankiw, 2000, p. 343) A lower interest rate will increase net foreign investment somewhat, which in turn will increase the supply of the currency in the foreign exchange market causing the exchange rate to depreciate. This makes domestic products relatively cheaper than before, raising net exports. (Mankiw, 2000 p. 346)

Är det rimligt att anta att effekten på växelkursen blir mindre i stor öppen ekonomi, i och med att the interest rate tar en del av effekten? Eller tänker jag fel? Känner att jag försökt hitta så mycket information om detta att jag mest blir mer förrvirrad när jag fortsätter. :)

 

#5 Är lite osäker, men kanske det var ctrl - enter. Något liknande iaf.

Ja, det här blev ju inte lätt.

Först lite frågor:
1) Använder ni er av AD/DD modell oxå som komplement till IS/LM?
2) Har du ett diagram i huvudet om att växelkursen overshooter först vid en monetary expansion för att sedan plana ut mot ny stabil nivå? (detta för att prices is sticky - inflationen tar lite tid på sig helt enkelt)
3) Känns ju som att du även behöver skriva om ett sätt att påverka växelkursen som inte är en monetary expansion/contraction, det enda jag kommer på som får bra och fin plats i det som jag uppfattar som er modell är förändringar i G - och så blir det ju om frågan inte uttryckligen säger att det bara är monetary policies som ska behandlas. Direkta förändringar i G "är ju" fiscal policies.
4) Känner du ett behov av att blanda in skillnader mellan kort och lång sikt i ditt svar / dina funderingar?

Tycker verkligen om att det är skillnader i räntans påverkbarhet som är skillnaden mellan liten och stor -> därmed blir det ju korrekt att byta NX(e) mot NFI(r). Även om det för den lilla ekonomin nog är bättre att skriva NFI(e). Men jag skulle nog börja med att skriva samma formel för den lilla och stora ekonomin:

liten:
Y = C(Y-T) + I(r*) + G + NFI(r*)
stor:
Y = C(Y-T) + I(r) + G + NFI(r)

(r* är världsräntan och för en liten ekonomi exogent given)

denna modell är väldigt enkel men duger för att göra IS delen av IS/LM (även om vi inte får några siffror utan antaganden om C och Is utseende)
för att göra LM biten behöver vi formler för MS och MD (money demand).

I vår modell är ju money supply exogent given (riksbanken bestämmer :) både den nominella och den reala(kort kort sikt), money demand bestäms av Y och r antar jag.

Om vi nu ser att IS/LM handlar om att koppla ihop penningmarknaden och "varu"marknaden, ser vi att det sker via räntan ... båda dessa marknader är alltså beroende av räntan, och därmed olika för den lilla respektive den stora. Problemet med denna modell är att den reala ms, inte blir påverkbar för en liten ekonomi, liksom den reala växelkursen inte heller är det för den lilla ekonomin. De nominella är förstås det, båda via penningpolitiken, vill man i en liten ekonomi påverka båda samtidigt kan man göra det via något som kallas intern devalvering, använder ni det begreppet?, t ex sänka arbetsgivaravgiften och kvitta det i budgeten mot en höjning av momsen -> högre löner och högre priser, utan förändring av ms:n - detta ökar ju dock md:n, en effekt som neutraliseras via motsvarande ökning av ms -> om man sen ökar/minskar ms:en får man möjlighet att påverka både ms och växelkurs (nominellt). En större ekonomi har en egen ränta, ofta sätter man importen som en funktion av Y och exporten som en funktion av växelkursen och därmed en funktion av räntan, varvid en stor ekonomi kan ändra sin växelkurs genom att förändra G och bibehålla räntan (eller hur, eftersom G ändrar export men inte import och med bibehållen ränta så påverkar det rakt igenom både NX och NFI och därmed växelkurs real som nominell) ... så problemet som kvarstår just nu för mig är hur en stor ekonomi kan påverka sin reala ms, jag tror inte den kan det - jag tror vi har "neutrality of money" i vår modell, och hur den påverkar sin nominella ms är banalt. Det är här på slutet skillnaden mellan kort och lång sikt blir mycket betydelse full för vilken slutsats vi ska dra.


ojojoj, känner att jag flummar ur för mycket; börjar låta som en amerikansk kursboks-författare (tycker personligen att mankiw är den bästa jag stött på i makro)

publicerar iaf det är inlägget så får vi se. är dock tveksam till att jag kan hjälpa dig.
hela inlägget är skrivit med förutsättningen att mundell-fleming inte har något med saken att göra mer än som de brukar tas upp; dvs som några som utökade IS/LM till kapitalflöden och öppna ekonomier.

//esej

Svar på dina frågor:

1: Vi har inte gått igenom något sådant på föreläsningarna åtminstone, utan endast den grundläggande Mundell-Flemming modellen. Då det är väldigt oklart vad vi förväntas ha läst, så vet jag inte om jag borde vet mer om just detta.

2: Vi har inte nämnt något sådant i samband med M-F modellen. Dock har Dornbusch overshooting modell tagits upp. (Tror den heter så.)

3: Jag kommer nog att försöka inkludera fiscal policies i mitt svar. Det är en sak jag funderat på tidigare, är lite osäker på hur jag ska "knyta ihop" det bara.

4: Det är klart att det vore säkert bra att ha den distinktionen med i mitt svar, men jag kommer nog att koncentrera mig på det korta perspektivet.

Jag får tacka så mycket för den tid du lagt ned på detta. Det hjälper en del att få höra någon annans synpunkter. Då jag ska lämna in mina svar på måndag, så får jag nog försöka skriva samman mitt slutgiltiga svar snart.

Eftersom det inte går att kontrollera båda, fixar du växelkursen ger ju sig money supply/ränta automatiskt och vice versa.

Du vill alltså veta vilken ekonomi som kan fixera både MS och växelkurs kortsiktigt? En liten öppen eller en stor öppen?

Antar att du använder ränteparitetsteorin, IS/LM i dina försök? Vilken kurs är det du läser? Har ett kompendium skrivet av Nils Gottfries som är ganska bra, hittar dock inte denna nu. Ligger nedpackad i någon låda.. återkommer när jag kan tänka klarare, hick :))

Målade lite, det är denna du bla. brukar väl? Lr vill du blanda in varumarknader, fiscal G  och sånt med? Ena y axeln föll bort.. men men.

|StRY| "Caveat emptor. Buyer beware."

Inlägget är redigerat av författaren.

Själva graferna ser bekanta ut, fast med lite andra beteckningar kanske.

Jag läser en kurs som heter International Economics, i England vilket krånglar till det lite extra. Kursen är för tredjeårsstudenter, medan jag kommer att få tillgodoräkna den som NEK B. Mycket möjligt att jag saknar en del förkunskaper alltså. Men så blir det när två institutioner ska försöka komma överens om vad som är en lämplig kurs.

Min uppgift är att beskriva vad som bestämmer växelkursen, samt att beskriva under vilka förhållanden det är möjligt att kontrollera både växelkurs och penningutbud. Som du skriver så påverkar ju en förändring i tex penningutbud växelkursen, så det går ju inte att förändra dem hur man vill. Dock så bör det finnas ett tillstånd då det finns större möjligheter än annars. Min följdfråga är nämligen om dessa villkor är uppfyllda i UK just nu.

Jag kommer nog att chansa på att det rätta svaret är en stor öppen ekonomi. Eftersom denna, till skillnad från en liten ekonomi, även har vissa möjligheter att använda sig av fiscal policies för att påverka. (Enligt Mankiw: ... Together these effects are not large enough to make fiscal policy powerless as it is in a small open economy.)

#11 Okej du får blanda in fiscal policy? Då kan det bli lite roligare.. kan nog köpa ditt resonemang då. Ritade lite, är det så du menar?

MS upp, G upp.... E ligger fast, i fast. Man har styrt MS och fixerat växelkursen ändå.

PS visa inte bilden för ngn där nu, vill inte skämma ut nek institutionen här i Uppsala helt nu.. haha, just my 2 cents för stunden. Ett par öl innan för västen gjorde besluten mkt snabbaree :P

I UK nu? Pundet har väl stigit mot USD osv då man höjt räntorna också. Hur kommer fiscal policy in här? Vad har man gjort i UK?



|StRY| "Caveat emptor. Buyer beware."