Bostadsmarknaden

Jag tycker att det är en bubbla när folk endast räknar med att en prisökning ska betala deras köp. Ingen kan med dagens löner tro att de kan betala av lägenhetsköpet. Klassisk bubbel algoritm.

#1

syftar du till amorteringsfria lån då? eller att man aldrig ska bli skuldfri? 

Frågan är ju hur stora marginaler som folk har i dagsläget.

Ökade räntekostnader, energipriser (fastighets)-skatter kommer att minska omfånget på plånboken ganska rejält tror jag.

Husprisökningens viktigaste variabel är ränteläget. Är detta en långsiktigt hållbar nivå på räntan?  Vad händer om räntorna stiger till 6-8%

"Vi har skippat topplånen" En blivande klassisk kommentar från bankerna är mitt tips.

Mvh TWA.

Det känns inte riktigt som om Sverige är på rätt väg. Exporten viker!!!, Finans politiken orienteras mot komunal expansion???? Hushållens belåningen ökar 4 gånger snabbare än lönen (i årstakt)??!!

********************

Särskilt protokoll från direktionens sammanträde den 23 augusti
2.3 Direktionsledamöternas diskussion kring den svenska konjunkturbilden och inflationsutsikterna

En annan ledamot menade att utvecklingen varit i linje med Riksbankens prognoser. Den privata konsumtionen verkar komma igång och ta över som drivkraft när exporten viker. Även investeringarna ser ut att fortsätta att utvecklas väl. Finanspolitiken verkar orienteras mot riktade offentliga sysselsättningsåtgärder vilket skulle innebära en kommunal expansion. Åtgärderna synes bli större än vad som förväntats av Riksbanken, sade ledamoten. Detta medför att den inhemska efterfrågan kan komma att växa snabbare än prognostiserat. Företagen har ökat sin belåning för att investera samtidigt som hushållens belåning under det senaste halvåret vuxit med nära 12 procent i årstakt och bostadspriserna fortsätter att stiga. Den snabba ökningen av bostadspriserna inger viss oro för vad som kan hända när utvecklingen stannar upp eller går åt andra hållet. Det krävs kanske inte något prisfall på bostadsmarknaden för att konsumtionen skall dämpas, det kan räcka med att priserna stabiliseras. Positivt är att det finns tecken på att situationen på arbetsmarknaden har förbättrats. Antalet varsel minskar och antalet lediga platser ökar. En viktig fråga framöver är penningpolitikens effekter på bostadsmarknaden och den privata konsumtionen. Ledamoten påpekade att reporäntan kanske måste höjas tidigare än vad inflationsutsikterna idag indikerar.


En tredje ledamot höll med om att en vändning till det bättre skett på arbetsmarknaden. Det är dock fortfarande långt kvar till fullt resursutnyttjande och ett inhemskt inflationstryck. Den hårda internationella konkurrensen tillsammans med den svaga sysselsättningstillväxten i den svenska tjänstesektorn håller nere inflationen. Den mer expansiva finanspolitik som föreslås skapar främst jobb inom den offentliga sektorn, vilket på kort sikt sannolikt får mindre effekt på inflationen än om jobben skapas i den privata sektorn. Utvecklingen på arbetsmarknaden ser visserligen mer gynnsam ut nu men många problem kvarstår. Därtill kommer konsekvenserna av en stabilisering eller ett eventuellt prisfall på bostadsmarknaden.


En ledamot noterade att Riksbanken i samband med det förra penningpolitiska mötet gjorde en betydande nedrevidering av tillväxtprognosen. Under sommaren har dock tillväxten varit god. Börsen har utvecklats starkt och företagens resultat har överlag varit bättre än marknaden väntat. Bankernas utlåning till företagen stiger och företagen såväl expanderar sin verksamhet som investerar i maskiner och annan utrustning för att effektivisera verksamheten och därmed så småningom reducera kostnaderna. Produktionskapaciteten ökar vilket är normalfallet i detta läge i konjunkturen. Vidare vittnar ökade företagsuppköp om full aktivitet i företagssektorn. Situationen på arbetsmarknaden har förbättrats något, men inte i den utsträckning som är normalt i rådande konjunkturläge. Vad gäller bostadspriser och utlåning delade ledamoten den oro som funnits i tidigare inlägg av andra ledamöter om att utvecklingen knappast är hållbar i ett längre perspektiv. Priserna stiger inte bara i storstäderna utan också i andra mindre snabbväxande regioner. Utvecklingen har nu gått så långt att det finns vissa likheter med den situation som rådde i början av 1990-talet. Om en priskorrigering sker samtidigt med en allmän konjunkturavmattning finns det även nu risk för en betydande effekt på den samlade efterfrågan. 

 

Jag tror att det är ganska många som har lagt om sina lån och kanske belånat huset mer än nödvändigt, för att renovera i bästa fall och för att konsumera i värsta fall.

Vi en ökning av räntorna och fallande huspriser så kommer det antagligen att bli tvärstopp i konsumtionen, vilket de senaste åren har drivit tillväxten. Vi får väl se hur många Siba-butiker det finns kvar om några år....

Mvh TWA.

#2 Man borde inte kunna ta amorteringsfria lån som man kan idag. Utan lån borde bara kunna tas med amortering, där man under ca 30-40 år betalar av fastigheten. Varför hyresmarknaden aldrig kan bli en bubbla eftersom man inte kan belåna ett hyreskontrakt utan hyrorna kan bara baseras på din månadsinkomst vilket är sunt. Det samma borde gälla fastighets köp tycker jag. Givetvis med lite större flexibilitet.

men blir det tvärstopp i konsumtionen bör väl det ha en hämande effekt på ev. ränteökningar?

usch .. detta med nek är inte min grej  =) 

Iofs, men det finns en hel del annat än konsumtionen som kan driva inflation och räntor. 

Mvh TWA.

#6

Amorteringsfria lång är väl inga problem, tacka vet jag dom nya amerikanska "räntefria" lånen. Du slipper betala ränta, den läggs bara på lånet som ökar var månad.

Kanonbra. Inga räntekostnader alls ;-)

Tills den dan då marknadspriserna inte stiger längre utan börjar sjunka, banken får kalla fötter, och kräver inlösen av beloppet som överstiger marknadsvärdet.

Dom pengarna finns ju inte, så då blir det foreclosure. Bara amerikaner som kan komma på en låneform som den.

#9 Men om marknadspriserna slutar stiga så ökar Fabbo Göön farten i sedeltryckeriet så det blir lite mer inflation så att även huspriserna kan fortsätta stiga och håller samtidigt ner räntan lite så den inte överstiger inflationen. Och på det viset får man ytterligare ett par års respit före kollapsen. Eller? ;-) 

mvh

PS: Fibonacci & Elliott hälsar att även OMX blir fyrsiffrigt år 2005

#9

hehe den låneformen fick jag höra om första gången idag faktiskt. en kollega som hört nått, låter hel-crazy  =) 

frågan är vad bankerna tjänar på det? höga hanteringskostnader eller?

Hur ska vi kunna få någon större inflation när hela världen svämmat över av billig arbetskraft?  Är det inte jobben som flyttat till Kina så är det östeuropeer som kommer hit och jobbar, det lär ta många år innan det skett någon utjämning, tills dess kommer arbetslösheten vara hög, lönerna pressas vilket bör sätta ett lock för ev inflation

Inlägget är redigerat av författaren.

mojas, visst hade gett lite respit.

rumpan, dom tar lite högre ränta som riskpremie. Tror det blir en smärre katastrof för både dom och kunderna. Man kan ju fråga sig vilken typ av kunder som tar det typen av lån, samt hur mycket dyrare hus dom helt plötsligt tycker dom har "råd" med. ie. tar större lån än dom annars skulle gjort.

Only in America.

Jag byggde hus 1986 som jag sålde 1991. Där kunde jag haft ett sådant lån. Huset ökade mer i värde per månad än jag betalade i boendekostnad...

;-) 

#0,

För ca 15 år sedan var räntor över 10 % det normala. Huspriserna var i början på 90-talet var ungefär en fjärdedel av idag. Idag är räntorna alltså en fjärdedel och priserna 4 ggr högre. Så grovt räknat betalar vi alltså idag lika mycket i räntor som ca 15 år sedan. (med lite god vilja i avrundningar av tid och priser här).

Tänk er nu att alla som köper hus idag, de senaste åren och de kommande åren lånar till detta, för alla har inte kapitalet till mer än 10 % av priset. Sen ser ni framför er 5 % ränta istället för 2,5 %... (eller 10 % ränta!). Inte alla kommer att ha råd att bo kvar. Och då blir utbudet på marknaden mycket störra än behovet och priserna går ner.

Jag såg i nån webomröstning på DN.se eller nåt sånt att ca 15 % har lån över 2 miljoner idag. En större del har över en miljon. Det är ju inte mycket i ränta på 2,5 %, men 5 blir det dubbla och 10 % inte kul.

Sen vill jag kommentera order bubbla här. Alltför många kopplar ihop detta med spekulationerna runt 1990 som resulterade i överpriser, trots höga räntor. Detta ser jag inte alls ske idag, så jag håller med, det är ingen bubbla som vi hade för 15 år sedan. Det jag ser är dock en hel del husköpare som klarar sig så länge räntan ligger där den gör idag, och i bästa fall upp till 5 %.

Men med lite mer osäkerhet i världen, kanske inflation som tar fart, kanske arbetslösheten bara förvärras när Kina och Indien tuffar vidare, kanske terrorism i form av atombomb eller nåt annat som rubbar vår fina balans i finansvärlden idag. Då kan räntan ganska snabbt nå över 5 % igen.

Hur man än tänker så måste det ändå vara så att den låga räntan har effekt på huspriserna idag, om än inte hela anledningen. Och då ska huspriserna delvis ner när räntan går upp. Inte för att vi spekulerat upp priserna, utan för att vi överskattat den låga räntans livslängd.

Kan också tillägga att 40-talisterna kommer få en viss effekt på huspriserna framöver. Idag börjar dessa pensionera sig. Barner har redan flugit ut, men 40-talisterna har ändå de senaste 20 åren bott kvar i sina villor därför att många har redan betalat av dem m.h.a. den höga inflationen på 70/80-talen och med den då högre avdragsrätten. Alltså har man bott mycket billigt i sina villor de senaste 20 åren, speciellt senaste 10. Alltså har denna grupp hållit kvar en del av beståndet från marknaden och priserna kanske har påverkats uppåt senaste decenniet.

Men nu vid pensioneringen kanske man inte har tiden eller orken att vara kvar i sina villor. De närmaste 10 åren räknar vissa med att de alltså flyttar och en stor andel villor kommer sakta ut på marknaden. Priserna kan då påverkas nedåt. Lägg sedan till resonemanget i inlägget ovan om högre räntor så kan huspriserna falla en hel del om några år.

Allt detta överlag; i attraktiva regioner (storstäderna) kommer naturligvis läget trycka priserna uppåt till en viss del och i mindre attraktiva regioner (landsbygden) ännu mer nedåt.

artikel i amnet

De svenska hushållens skulder stiger brant och pengarna går till bostäder vilket pressar upp priserna. I början av nästa år börjar Riksbanken höja styrräntan vilket ökar räntekostnaderna för hushållen.

Svenskarna klarar högre ränta

Om huspriserna har stigit med flera hundra procent samtidigt som inflationen legat under 2%, vilka priser är det då som har sjunkit så kraftigt? Eller är bostadsköpen en så pass liten del av ekonomin att det inte märks?