Grupp: Huvudforum

OMX dödskyssen

0
Ogilla!
21
Gilla!
#0   Av: jon1 » Redigera
2005-12-04 22:14:52
Ladda ned

kolla här 

är numer superbear

0
Ogilla!
3
Gilla!
2005-12-04 22:30:55

oj, the magic number! red alert! 

0
Ogilla!
7
Gilla!
2005-12-04 22:54:39
Ladda ned

Jänkarna reagerade inte på sin dödskyss. 

0
Ogilla!
6
Gilla!
2005-12-04 23:17:00

Har fortfarande inte sett något som övertygar mig om att dessa specifika nivåer skulle ha någon speciell signifikans... Hävdar att mycket av det man ser på graferna kring dessa linjer är synvillor...

Skulle vara intressant att se en rejäl studie som t ex jämförde dessa nivåer med de mer instinktiva psykologiska nivåerna 1/4, 1/3, 1/2, 2/3, 3/4...

0
Ogilla!
5
Gilla!
2005-12-04 23:22:06

#3 Skulle inte gyllene snittet kunna vara en "psykologiskt instinktiv" nivå? Förekommer ju i naturen, i konst och gud vet var ;) Så varför inte i känslorörelser?

Själv tycker jag de är ganska värdelösa. Så länge de inte används ihop med exempelvis en FishNet-fas eller konvergerar med flera rekylnivåer räknat från andra toppar/bottnar. Då kan man få trevliga "kluster".

|StRY| "Caveat emptor. Buyer beware."

0
Ogilla!
21
Gilla!
2005-12-04 23:42:19

#3 Efter att ha studerat fib-tal ganska mycket så törs jag påstå att dom har mycket hög signifikans. Dock inte alltid på det sättet som framgår av #0. Fib-talen dyker dock upp alltför ofta för att tro att dom är slumpmässiga tillfälligheter. Det finns ett antal inlägg där jag har studerat bl.a. DJIA, Englands FTAS (Financial Times All Share), Rysslands RTSI och senast GAZP. Länk

Dock har jag kommit fram till att man måste hantera fib.talen på ett annat sätt än det vanliga med korr.nivåer etc, men speciellt longterm fungerar dom ofta med en kuslig precision. Ta fram en graf över DJIA från 1929 och framåt. Placera in fib.talen alltifrån 34 och fram till nu så förstår du. Och var har DJIA legat och skvalpat de senaste åren om inte runt fib.talet 10946. Ett annat fib.tal är 377. Och var toppade DJIA 1929 om inte vid 381.

På sjuttiotalet hade DJIA stora problem att ta sig förbi 1000-nivån. Ett fib.tal är 987........

Kolla även in -87-kraschens topp och botten ;-)  

Givetvis är det inte exakt, men ofta oerhört nära. Speciellt longterm.

mvh

PS: Elliott & Fibonacci hälsar att OMX blir fyrsiffrigt år 2005.

0
Ogilla!
2
Gilla!
2005-12-05 00:05:04

#1,2,3,4,5

tack för kommentater , vi får se vad framtiden ger

mvh jon1 

0
Ogilla!
7
Gilla!
2005-12-05 01:08:31

#4

Jag kan köpa konceptet med 1,618 och gyllene snittet och att det framstår som estetiskt tilltalande för investerare.

Det jag har svårt att förstå är däremot:

Om man ser grafen som ett konstverk som ska uppnå perfektion - så  borde vad som är perfekt bero på hur grafen är konstruerad. Utgår vi ifrån 0 eller en botten? Logaritmering eller inte? Hur är tidsaxeln skalad? Etc, etc... Och oavsett om vi bara har en enda graf så finns det oerhört många relationer mellan olika saker på grafen som påverkar varandra.

Det logiska borde väl därför vara att de viktiga nivåerna uppkommer när en lång rad estetiskt tilltalande strukturer sammanfaller? Denna analys borde i så fall vara betydligt komplexare än att bara dra några streck mellan topp och botten?

0
Ogilla!
2
Gilla!
2005-12-05 07:47:27

guldivar, lite exempel, för vackra för att ignoreras =) slump? kanske. 

0
Ogilla!
9
Gilla!
2005-12-05 08:52:38

Jag använder inte fib-tal.

Mitt främsta argument mot fib-tal är att det finns för många av dem.  I mitt program Tradestation finns 12 stycken från 0 till 100 %. Det finns alltså ett fibtal på cirka var 8:e procentsats hela vägen.

Dessutom är det ingen som förväntar sig att vändningen kommer på det exakta talet, 61,8 t ex, utan man måste tillåta en marginal, exempelvis 61,8 % plus minus 4 %. Det innebär att oavsett hur långt en rekyl rör sig mot sin tidigare trend kan man alltid hävda att vändningen kom på ett fibtal +- sin marginal.

Vad är det då för mening med att använda dem? Eller vet man på förhand vilket fibtal som gäller för varje rekyl och bara handlar på det? Hur vet man det i så fall?

Jag är idel öra för den som kan förklara det för mig. För jag ifrågasätter inte att någon på AG tjänar pengar på fib-tal, men jag fattar bara inte hur.

 

 

0
Ogilla!
2
Gilla!
2005-12-05 09:15:15

#5

Då hittar vi möjligen OMX runt 987 innan årets slut...

mvh /doc 

Life is good, but not for me-Al Bundy

0
Ogilla!
1
Gilla!
2005-12-05 09:42:55

Strys sätt att använda fib i kluster #4 låter sympatiskt. Borde öka tillförlitligheten. 

Det som är svårast att köpa är ändå själva talens betydelse. Gyllene Snittet verkar ändå vara betraktat som något sorts naturligt fenomen som är svårt att helt avfärda.

Fibonacci-serien i sig är däremot inte så mycket mer än en heltalsapproximation av en exponentialkurva. Just vid populationstillväxt förefaller den också naturlig.

Men när det gäller ett index som bara är ett fiktivt tal, lika gärna som index börjar på 100 kunde det börja på 1000 eller 457 eller 57420 - ställer jag mig ganska frågande till det hokuspokus som skulle göra att naturliga vändpunkter skulle uppstå just vid tal i Fibonaccis serie.

Jag blir imponerad av den som kan ge någon som helst rimlig förklaring till att så skulle vara fallet - bortsett från att det skulle råda en utbredd vidskeplighet bland världens marknadsaktörer...

0
Ogilla!
19
Gilla!
2005-12-05 13:11:32
Ladda ned

Jag har en teori om att fibbtalen i naturen och många delar av det mänskliga livet uppstår genom gravitation. I gravitationskraften mellan massor så finns det ett matematiskt samband. Detta samband är konsekvent och gäller alltid och överallt. Ända från galaxers formation till hur ett snäckskal slingrar sig. En massa påverkar en annan massa alltid på samma sätt. Det enda som skiljer är de ingående variablerna, som kan var hur många som helst.

Så de fibbtal man hittar i naturen och liknande anser jag är en rest av hur massors dragningskraft påverkar varandra. Finns det en systematik så kommer den sannolikt att visa sig också i form av att ett mönster uppstår.

Det krävs en kraft för att lyfta något, en köpkraft. Finns ingen kraft längre så "faller det på egen kraft" som man så fint säger.

Jag har dock lärt mig att drangningskraft och gravitation inte råder på börsen. Jag anser därmed inte att fibbtal är så särskilt applicerbara, men skit i vad jag tycker nu, nu teoretiserar vi lite. OM fibbtal nu var applicerbara så blir analysen för mig så EXTREMT mycket mer komplicerad än att bara rita linjerna mellan en botten och topp. För mig krävs det att man finner diagrammets tyngdpunkt, där dragningskraften är som störts. För enkelhetens skull i senaste botten enligt newtons lagar. Men var är botten i ett diagram, hur långt bak i tiden ska man gå?
Ett löv som faller ner stannar på vattenyta, en sten som är tyngre bryter dock vattenytan och stannar först vid sjöbottnen, en väldigt tung sten däremot sjunker vidare genom bottensedimenten. Alltså dragningskraften på en delmassa beror på hur pass stor denna delmassa är. Och dragningskraften på en delmassa bestäms av alla massor, dvs ALLA historiska priser.

Enda stället man egentligen kan hitta en sådan botten och finna börsens dragningskraft som helhet är i den riktigt stora cykeln. Som mojas så fint beskriver så kan fibbtalen fungera i de större perspektiven. Just för att man då bättre lyckas hitta diagramets tyngdpunkt och dragningskraft bättre än om man börjar dra fibbtal i den kortare trenden.

Jag anser att om fibbtalen ska råda på börsen så krävs det att man måste avgöra instrumentets nuvarande massa, sen krävs det att man avgör chartets massa och tyngdpunkt. Eftersom alla historiska kursrörelser påverkar den totala massan och diagrammets tyngdpunkt så blir den STORA trenden också det enda stället man godtyckligt kan hitta denna totala massa som påverkar instrumentet.

Har man dock hittat ett bra fibbtal i den stora trenden så borde man kunna extrapolera likt fraktaler de ingående fibbtalen även ner i de kortare trenderna.
Inget jag provat att göra och med risk för att man inte lyckas hitta de exakta nivåerna i den stora cykeln så kan avvikelserna bli stora i ett sådant försök att hitta fibbtalen i de kortare trenderna.

Så fibbtal är för mig endast intressant för den STORA ekonomiska trenden. Dvs the grand supercycle. Som började någon gång på 1700 talet strax innan industrialiseringen.
Jag anser att om man ska tro på fibbtal så krävs det att all samlad ekonomisk köpkraft utgör vår ekonomis dragningskraft på det enskilda intrumentets massa i dagsläget. Så då får vi nog gå tillbaka till industrialiseringens början för att finna denna ;-)

Inlägget är redigerat av författaren.

0
Ogilla!
0
Gilla!
2005-12-05 13:24:01

#13 varför väljer du linjärskala på bilden? 

0
Ogilla!
1
Gilla!
2005-12-05 13:25:11

#9 Jag använder mig av fib tal för att projicera en nivå för att ta ut min första exit på. När jag tradar brott ur rekyler. Att det sedan blev ett fib tal som var den nivå där den förväntade nivån hamnade på, kanske var slump. Had avrit lika glad om det var nåt annat, så länge min risk/rewrd är fördelaktigt i förhållande till min winning percentage. :)

0
Ogilla!
4
Gilla!
2005-12-05 13:27:04

#14

Jag kanske ska säga att den där bilden har jag bara hittat och skulle bara illustrera den samlade köpkraften sen 1700 talet.
Det är inte min bild utan kommer från Jürgen Küßner http://www.elliottwaves.de.

Inlägget är redigerat av författaren.

0
Ogilla!
8
Gilla!
2005-12-05 14:03:54

#13 #16 Den bilden är gjord av Prechter för länge sen. Jag anser att har "fuskat" rejält där. Första delen av grafen beskriver Englandsbörsen. Från ca 1800 (minns inte exakt) är det USA-börsen. Han fogar ihop två olika vågräkningar till en och förutsätter alltså att England och USA har samma vågräkning vilket jag anser vara helt fel.

England och USA har olika vågräkningar oavsett vilken dignitet man väljer att titta på.   

mvh

PS: Elliott & Fibonacci hälsar att OMX blir fyrsiffrigt år 2005.

0
Ogilla!
3
Gilla!
2005-12-05 15:22:11

#17 Fast USA var faktiskt en del av England, nåja Storbritanien, fram till slutet av 1700-talet. Och någon ekonomisk aktivitet att tala om fanns inte i USA före år 1800, i alla fall inte jämfört med England vid den tiden.

 

0
Ogilla!
6
Gilla!
2005-12-05 15:34:48

#18 Nej det fanns ingen ekonomisk aktivitet där. Det är precis det jag menar. En ny kultur började utvecklas och som därmed började från noll med sin vågräkning.

Jämför man börsutvecklingen för England med USA efter ca år 1800 så skiljer dom sig åt på flera avgörade sätt. England satte punkt för en mer än 200-årig björnmarknad år 1940 nästan på dagen samtidigt som de första tyska bomberna föll över London. USA satte ju en mycket viktig botten redan 1932. (GrandSuperCycle II) 

USA vågor började ca 1800 men som jag ser det började Englands vågor ungefär samtidigt som slaget vid Hastings år 1066. Fib-tals-åldern 987 inträffar år 2053. Där har Du det tusenåriga riket ;-) 

mvh

PS: Elliott & Fibonacci hälsar att OMX blir fyrsiffrigt år 2005.

0
Ogilla!
1
Gilla!
2005-12-05 15:51:01

#19 OK, mojas

Intressant att England hade en björnmarknad under den industriella revolutionen och när engelska företag plundrade kolonierna på rikedomar som borde gett extremt goda vinster. Har du någon bild på det? 

0
Ogilla!
1
Gilla!
2005-12-05 15:51:56

Desto enklare ett system är.. Desto större vinst lär du få i slutändan. Därför använder jag bara fibo-talen som en kunskap när man närmar sig stödnivåer och dylikt. Vet man att folk bevakar en nivå så är det ju klart man vill se att den omkullkastas. ;)

mvh
Daytradern.com
- Improves your social mood -

0
Ogilla!
2
Gilla!
2005-12-05 16:02:11

#20 Jomenvisst. Finns i inlägget Den industriella revolutionen ;-) 

mvh

PS: Elliott & Fibonacci hälsar att OMX blir fyrsiffrigt år 2005.

0
Ogilla!
2
Gilla!
2005-12-06 09:27:53
Ladda ned

kolla dax

linjerna är paraleller till linear regression linjen och avståndet är nummer i fibonnaci serien  0.3 0.5 0.8 1.3

pivot är botten 2003

obs inte gyllene snittet eller så 

mvh

 

Upp till toppen
Kommentera

 

Tjäna mer pengar på dina aktieaffärer

Bli medlem på Aktieguiden gratis på 30 sekunder.

Som medlem på Aktieguiden kan du:

  • Läsa träffsäkra tips och analyser från duktiga traders
  • Ställa frågor till och chatta med aktieproffs
  • Få gratis tillgång till en över miljon inlägg aktiehandel
  • Skapa egna privata forumgrupper

För att få delta i diskussionerna på Aktieguiden krävs att du verifierar ditt mobilnummer. Läs gärna mer om varför verifiering behövs.

 

Redan medlem? Klicka här för att logga in.