PPM fonder
För några dagar sen skrev man på GP att 3/4 av svenskar vars PPM innehåll gått back hittils. Det skulle vara intressant att höra hur AG medlemmar har klarat sig. Kan någon pro drar igång en sträng där folk kan lägga in om man har gått i plus eller minus od.
Själv har jag gjort en blygsam vinst på ca 6%/år, vilket enligt tidningen skulle vara de 20000 bästa :-) (ha fått över +10%). Men det skulle inte förvana mig att det finns många här som gjort flera hundra procentig ökning på sina PPM fonder.
MVH/Kingy
Snyggt Sailor, gjorde samma reflektion!!!
MVH och en trevlig helg!
Ann
https://secure.ppm.nu/Arsstatistik2007.html
Det fanns en artikel för något år sedan med de som gjort precis som du säger flera hundra procents värdestegring. Det var de som varit 100 % investerade i Ryssland sedan starten. Hade de sedan bytt till Kina, Indien och i år räntefonder i Japan samt Guld så måste det gått bra för denna lyckliga skara. Men dör du innan du använt dig av kapitalet så är det i stället vi övriga svenskar som blir lyckliga att få dela på kosingen som de förvaltar.
Förra året tillhörde i alla fall jag den lilla skara av bäst avkastade PPM:are. Trots totalt ointresse de första åren..
Mvh Value4Money
#1 #2 Ja, ja, bry er inte den här då. Det hela var dumt gjort av mig. Ni får ursäkta då.
Jag kollar in här bara någon gång i månader typ det sista året. Jag känner inte det behovet än att jag vill betala för det extra. Jag antar det fortfarande är OK att vara icke-betalande medlem. Skulle det anses oetiskt av alla här, ska jag genaste sluta läsa och ställa dumma frågor här.
MVH/Kingy
#4
kingy!
Intressant spörsmål du tar upp! Bry dig inte om #1 och #2. Om man är betalande eller icke betalande medlem här, så anser jag att det är upp till var och en och ingen annan skall bry sig om vilket. Här skall vi ha trevligt oavsett!
Men det skulle ju vara trevligt om vi gemensamt kunde finna de bästa PPM-fonderna och alla här gjorde kanonresultat på sina PPM-fonder. Eller?
Tillsammans blir vi starka och det är ju alltid roligt om man kan hjälpa andra!
För närvarande kan jag tyvärr inte bidra med så mycket, men det kanske finns andra som kan? Å senare kanske även lilla jag.
Mvh Mr Moonman
Jag sålde allt både PPM och alla mina fonder i slutet på år 2007 Har inte kollat något sedan dess men när jag känner för det går jag in igen
#6 Men Kattis, du kan väl inte sälja dina PPM för pengar, eller? Du kan ju bara byta dem till någon annan fond, eller har jag missat något?
MVH/Kingy
#5 Tack så myckt för dina fina ord. Det värmer ska du veta.
När det gäller val av bästa PPM fonder, tror jag att det är svårt hitta några som skulle funka för alla. Jag själv tror det vikitigast är hur ofta man kollar sina fonder. Inte vilken fond går bäst (det kommer på 2:a plats). Hur ofta man är inne bestämmer vilken typ fond man ska ha.
Jag var rätt lat i början och tog några hög-risk fonder och sen inte brydde mig så mycket mer. Det straffade mig rätt hårt. Ett tag låg det på ca 40% back. Sen tre år tillbaka är jag inne ca 1 gång/mån. Då brukar jag kolla på Morningstars sida och se vilka har gått bäst de senaste 3 månaderna, den senaste månaden och och senaste veckan. Känns det att det är en fond som är på uppgång, då tar jag in den. Jag ha fonder i ca 3-4 inrikningar och oftast minst en räntefond/hedgefond. Och det har gått bra sen jag började att göra på det viset.
Jag gör dock inga djupa analyser, men jag tittar på graferna som extra stöd för min beslut.
Just nu har jag ca 50% i räntefond, en global bond i Euro och en mellanlång räntefond i SEK. Resten fördelas mellan det bästa kina-fond, guld-fond och latin-amerika fond i den senaste månaden. Kina-fond var lite som en extra krydda, det ska jag faktiskt kolla lite oftare.
Hur gör ni då? Det skulle vara intresant att höra olika strategier här på AG.
MVH/Kingy
PS. Sailor har satt upp en sträng där man lägger i hur PPM sparandet har gått. Det takcar jag för. DS
Ja försöker göra analyser på omx och köper Danske bank Fokus när jag tror att det skall gå upp och placerar i korta räntefonder när jag tror att det skall gå ned. Resultat + 14 % under 2008
Mvh Cykleristen
Kingy du har rätt Jag lade över dem i ränte eller lividitetsfond Kommer inte ihåg vilket. Skall gå in och kolla innan veckan är slut. När och vad jag skall gå in i vet jag inte ännu.
Håller med Mr Moonman att vi kan försöka hjälpa varandra. Just nu vet man inte om det kommer ett riktigt djupdyk på börsen eller om botten är tagen så det känns inte precis bästa läge nu. Jag tror vi kommer få ännu ett djupdyk./Mvh
Som jag har sett ppm, (eftersom det handlar om pengar som ska ligga i marknaden under många år) är det viktigaste att helt enkelt avgöra när man ska ligga i aktiefonder och när man ska ligga i räntefonder.
Det handlar kanske inte om att vara med i alla uppgångar utan mer att undvika de stora fallen. Med en enkel trendlinjeanalys av ett veckochart på index bestämma om man ska vara inne i aktiemarknaden eller inte. Detta har fungerat bra för mig, ligger på en genomsnittlig utveckling runt +13% per år hittils inklusive utspädning (årliga insättningar).
Ett välskött ppm-konto kan vara en mycket stor skillnad i slutänden, denna hittade jag på Di-börssnack för några år sedan:
"Fred och Fredrik är 25 år i dag när de börjar jobba samtidigt på samma arbetsplats. De börjar med en lön på 20 000 kr och under de kommande 40 åren utvecklas deras karriärer - och löner - identiskt. De stiger nämligen med två procent per år.
När de ska gå i pension på hösten 2048 har de därför tjänat ihop till exakt lika hög inkomstpension. De har också fått in exakt lika många kronor på sina premiepensionskonton liksom i sina tjänstepensionsförsäkringar.
Men där är det slut med likheterna. Bägge har i och för sig tragglat med fondval både för premie- och tjänstepension och de har försökt hänga med och vara duktiga och välartade vårdare av sina pensionspengar. Bägge har i och för sig följt de flesta experters placeringsråd och placerat största delen av pensionspengarna i breda aktiefonder som globalfonder och så kryddat med några högriskfonder.
Fred kunde dock lika gärna ha struntat i det där kryddandet. För de flesta högriskfonder han valt under årens lopp har gått dåligt, mest beroende på att han nästan hela tiden hoppat på fonder som redan gått fantastiskt bra under en period. På grund av det har han fått nöja sig med att premiepensionspengarna vuxit med fyra procent per år. På sitt premiepensionskonto har han därför 822 000 kr.
Fredrik har varit mer framgångsrik i kryddandet och har tack vare det skrapat ihop en årlig avkastning på nio procent. Tack vare det finns drygt 2,7 miljoner kr på hans premiepensionskonto när han ska gå i pension. Vad betyder då den här skillnaden mellan Freds och Fredriks fondval för deras framtida premiepension? Jo, att Fredriks premiepension blir nästan 3,5 gånger större än Freds. Så om Freds premiepensionskapital räcker till 5 000 kr per månad kommer Fredrik att kunna kvittera ut nästan 17 000 kr i premiepension varje månad.
Alexander Lukas blir rik
Åren innan de går i pension har de en månadslön på lite drygt 44 000 kr så för Freds del kommer premiepensionen att motsvara lite drygt tio procent av lönen, medan Fredriks premiepension motsvarar nästan 40 procent av lönen. Och kom ihåg att bägge alltså betalat in exakt lika mycket till premiepensionssystemet.
Det kommer naturligtvis också att finnas ett fåtal premiepensionssparare som med mirakulös tur kommer att lyckas ännu bättre än Fredrik. Om vi antar att självaste Alexander Lukas börjar jobba samtidigt som Fred och Fredrik med samma lön och sedan följer deras löneutveckling i 40 år kommer även han att ha fått in lika mycket pengar på sitt premiepensionskonto. För Alexander är det förstås inga som helst problem att pricka in börsuppgångarna och i tid flytta över pengarna till räntefonder varje gång ett börsras närmar sig. Tack vare det kommer han att få sina premiepensionspengar att växa med 15 procent per år.
Hur mycket Alexander Lukas kommer att ha på sitt premiepensionskonto år 2048? Lite drygt 14 miljoner kr och tack vare det kommer han att få en premiepension på nästan 80 000 kr per månad."
Inlägget är redigerat av författaren.
Inlägget är redigerat av författaren.
Kingy jag gick nu för första gången in på mitt Bancofondkonto som jag sålde allt tror jag i okt-nov-dec 2007 Kommer inte ens ihåg vad jag satte in pengar i men ser nu att jag satt hälften i Alfred Berg Obligationsfond Plus vilken har gått upp 13.76 % och hälften i Banco Likviditetsfond som bara gått upp 0,13 %
Alltså hittills har obligationsfonden gått bättre. Skall nu kolla in PPM också Ganska spännande faktiskt. Kommer absolut inte ihåg vad pengarna omplacerades i.
Har kört 100% BlackRock Gold sedan oktober....gjort en galen vinst på nästan 40%. Håller koll på GOLD/AUX ration så jag vet när jag ska sälja av.. Annars är SKAGEN global, asian small cap och räntefond de mest frekventa för mig.
I vilka PPM-fonder tycker ni nu då att jag skall flytta över mina pensionspengar?
Mvh Mr Moonman
Nån som kan förklara dagens dykning i AMF Räntefond Lång?
https://www.avanza.se/fonder/om-fonden.html/2111/amf-rantefond-lang
Den här veckan har det varit rejäla ränteuppgångar i räntepapper med längre löptider i Europa och USA som sedan smittat av sig på svenska räntemarknaden.. Ränteuppgången innebär ju att värdet på räntepapper med längre löptider faller. Andelskursen i fonder med sådana innehav faller givetvis då också. För egen del skulle jag absolut inte sitta i några räntefonder med längre löptider nu när räntorna är på väg upp. Vid risk för börsfall och liknande får man istället parkera pengar tillfälligt i någon räntefond med papper med löptid kortare än ett år.
#16
Tack för svar. Jag tror jag förstår, men rätta mig om jag har fel. Investerare säljer av fonden då räntepapper med långa löptider justeras upp långsammare (det tar helt enkelt tid tills en obligation förfaller och kan ersätts med en med högre ränta). Men efter ett tag borde också fonder med långa löptider fortsätta ticka upp, om än i långsammare takt?
Får köra en kort räntefond istället då.
Det är inte tal om att värdet på räntefonder med långa löptider justeras upp långsammare utan de faller i värde vid ränteuppgångar. Ju längre löptid desto kraftigare påverkan blir det. Ränteuppgången den här veckan har fått följande påverkan på värdet av en 2, 10 resp. 30-årig amerikansk statsobligation. Lägger upp veckografer i tur och ordning. $USTU ned 0,02% i veckan.
$UST, veckograf. Ned 0,9%
$USB, veckograf. Ned 2,10%
Företagsobligationer hur går det med detta Kaprifol?
MVH
Sitter på 100% just nu i Carnegie företagsobligation. Bra eller dåligt Kaprifol?
Vad gäller räntor på statspapper med väldigt korta löptider så kan ju centralbanker styra dessa och därmed priset på dessa papper. Priset på obligationer med väldigt långa löptider sätts däremot av marknaden. Priset på korta och långa statspapper kan ibland röra sig i motsatt riktning. Exempelvis så kan det vara så att om centralbanker i tid höjer korta räntor så motverkar det att inflationstryck byggs upp i framtiden. Då kan räntor på långa statspapper istället falla. Priset på långa statspapper påverkas mycket av framtida inflationsförväntningar men även av förtroendet för centralbanker och regeringar.
Normalt sett brukar man ju anse statspapper säkrare än företagsobligationer. Nu har det ju emellertid inte varit normala tider på ett antal år. Sedan 2008 har ju ett antal centralbanker kraftigt expanderat sina balansräkningar. Någon gång kommer man till vägs ände. Vid vissa tidpunkter kan det då bli så att förtroendet för den privata sektorn istället blir större. I slutet av året ska ju FED börja banta sin balansräkning genom att likvider som erhålls då olika statspapper går till lösen inte återinvesteras i nya statspapper i samma utsträckning som tidigare. Om det i samband med detta blir turbulens på obligationsmarknaderna med ränteuppgångar kan man tänka sig att detta även smittar av sig på företagsobligationsmarknaderna.
Annars är det ju så att företagen passat på att låna pengar billigt genom att ge ut företagsobligationer med låg ränta. Företagens skuldsättning har därigenom ökat. När företagsobligationerna närmar sig förfall får man endera ge ut nya obligationer till högre ränta eller sänka skuldsättningen genom att betala obligationen.
Personligen skulle jag, om jag blev tvungen att välja, hellre sitta i företagsobligationsfond än i en fond med långa statsobligationer. Detta då p. g. a. centralbankernas enorma balansräkningar. I Carnegies företagsobligationsfond har säkert mer än 90% av pappren längre löptid än ett år. Blir det turbulens på obligationsmarknaderna med ränteuppgångar lär den också påverkas. Det är dock svårt att bedöma hur mycket. Personligen avstår jag helt från långa räntepapper.
#23 Stort tack Kaprifol
Annars funderar jag på Alfred Berg Bull//Bear i PPM
Inlägget är redigerat av författaren.
Tack Kapri för svar. Jag lägger upp en bild på utvecklingen av AMF Lång Räntefond sen 1998. Som du kan se så är avkastningen över tid positiv. Varför skulle avkastningen bli lägre om t ex FED höjer räntan? De långa räntorna följer ju med Funds Rate? Känns annars som jag missat nåt fundamentalt här.
Andelskursen i långräntefonden återspeglar värdet på obligationerna , inte räntan. Långräntorna har ju fallit i 35 år. Klart som tusan att värdet på obligationerna då stiger kontinuerligt och därmed även andelskursen. Om du tittar noga på din graf ser du att kurvan nu börjar plana ut och börjar gå sidledes istället. Det innebär att det nu kan vara slut på uppgången och andelskursen istället börjar gå ner. Långräntor brukar röra sig i långa cykler. Efter att ha fallit i 35 år kan de nu ha bottnat och börjat köra uppåt i flera decennier. De långa räntorna sätts av marknaden. Som jag just har förklarat i ovanstående inlägg kan de ibland gå åt samma håll som de korta räntorna, ibland åt motsatt håll. Ett är dock säkert. Stiger långa räntorna faller värdet på obligationerna och därmed även värdet på dina fondandelar. Visar en lång graf över räntan på den amerikanska 30-åriga statsobligationen. Som synes kan fallet ha upphört och en vändning uppåt ha påbörjats.
De långa räntorna fortsätter upp idag. Det enda som skulle kunna hejda uppgången är om det skulle komma signaler om avmattning i ekonomin i USA så att FED inte kan fortsätta sina planerade höjningar av de korta räntorna. Därför blir Non Farm Payrolls i morgon intressanta att se hur de kommer in, liksom även GDP och inflationssiffror framöver. Stigande långräntor sätter även press på guld.
10-årigen 'over there' verkar ha gått ner ordentligt senaste tiden, nån som vet varför? Borde väl vara att risken för recession(!?) ökat? Det skulle betyda att vi redan sett toppen på denna konjunkturcykel.
Visa sida
Ogilla! 455
Gilla!
"Kan någon pro drar igång en sträng där folk kan lägga in om man har gått i plus eller minus od."
Om du betalar 250:- kan du starta strängen själv. Det kan det ju vara värt om du funderar kring dina PPM-pengar.