A1M Pharma , intressant artikelserie

Har i helgen studerat artikelserien om A1M i tidsskrifterna Aktuellt om Vetenskap och Hälsa och Dagens Medicin, verkligen mycket intressant läsning.

Saxar ut artiklarna i kronologisk ordning:

2011 11 29

Tidig diagnos av havandeskapsförgiftning räddar liv

Skånska forskare har tagit fram en diagnosmetod, men också en möjlig förklaring till och behandling av havandeskapsförgiftning. För det belönas de nu med Athenapriset 2011, skriver Dagens Medicin i sin nätupplaga.

En diagnosmetod har för första gången tagits fram för sjukdomen preeklampsi, havandeskapsförgiftning, redan tidigt i graviditeten, vilket kan leda till utvecklingen av en potentiellt effektiv läkemedelsbehandling.

– Mycket forskning återstår, men projektet har stor potential, säger Stefan Hansson, professor och överläkare vid prenatalavdelningen på kvinnokliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö, som ligger bakom resultaten.

Havandeskapsförgiftning, preeklampsi, drabbar årligen 3 till 6 procent av västvärldens alla gravida kvinnor. I världen dör cirka 50 000 varje år på grund av sjukdomen.

Hittills har man inte haft någon tydlig förklaring till hur sjukdomen uppstår och dessutom är den svårdiagnostiserad, vilket gör att man ofta får övervaka kvinnorna inneliggande. Man ger bara symtomatisk behandling, för att sänka blodtrycket. När inte det fungerar längre är det enda alternativet att starta förlossningen. I Sverige går detta förhållandevis bra, men i utvecklingsländer där mödravården är bristfällig berättar Stefan Hansson att det är ett stort problem.

– Många kvinnor märker inget förrän de drabbas av kramper och då är ofta barnet dött och mammans liv är i fara, säger han.

De första resultaten kunde Stefan Hansson publicera 2007. Då hade han och hans kollegor med två olika metoder lyckats påvisa ökad förekomst av fritt fosterhemoglobin i moderkakan hos gravida kvinnor med sjukdomen.

Vidare forskning i laboratoriet har visat att ansamlingen av fosterhemoglobin skadar moder­kakan. Detta gör att fosterhemoglobin läcker över till mammans blodomlopp, vilket även skadar mammans blodkärlsväggar, njurar och andra viktiga organ.

Fritt fosterhemoglobin binder även upp kroppens naturliga kärlvidgande ämne, kväveoxid, NO, vilket bidrar till att kroppens blodkärl drar ihop sig varvid blodtrycket stiger ytterligare.

Det är i sin tur förklaringen till att kvinnor med preeklampsi utvecklar symtom, som högt blodtryck, och får äggviteläckage i urinen.

– Med vår metod är det nu möjligt att mäta halterna av fritt fosterhemoglobin i mammans blod tidigt i graviditeten. Halterna i graviditetsvecka 10–12 visar vilka kvinnor som kommer att utveckla preeklampsi långt innan de kliniska symtomen uppträder och vid etablerad sjukdom anger nivåerna dessutom hur allvarliga problemen är, säger Stefan Hansson.

När det gäller behandling för sjukdomen har forskarna i samarbete med professor Bo Åkerström studerat proteinet alfa-1-mikroglobulin, A1M, som kan motverka fritt fosterhemoglobin. I en laboratoriemodell har de sett att produktionen och läckaget av fritt fosterhemoglobin från moderkakan upphör och att de hemoglobinorsakade skadorna reparerats.

Forskarna har nu startat företaget Preelumina Diagnostics AB som under 2012 planerar att lansera diagnosmetoden. Dessutom inleder man under våren, via företaget A1M Pharma AB, djurstudier för att närmare utvärdera de potentiella behandlingseffekterna av A1M.

Vad betyder det att vinna Athenapriset?

– Det här är ett stort erkännande inte bara för mig utan för hela gruppen som arbetar med detta. Det är ett erkännande för så kallad translationell forskning, samarbetsprojekt mellan grundforskning och klinisk forskning, ett erkännande för hela innovationsprocessen vid Lunds universitet, men också för kvinnoforskningen som är extremt eftersatt, säger Stefan Hansson.

(Ps Preelumina Diagnostics AB ingår numer i A1M Pharma, min kommentar)

2012 11 06

Havandeskapsförgiftning kan hävas med läkemedel

En grupp Lundaforskare fick förra året stor uppmärksamhet för att de i laboratoriestudier tagit fram en ny diagnosmetod för havandeskapsförgiftning, och dessutom en potentiellt effektiv behandling mot sjukdomen. Sjukdomen kännetecknas av läckage av protein från njurarna till urinen och högt blodtryck.

Nu har forskarna tagit nästa steg, och har i en studie på djur lyckats visa att det gick att både stoppa förloppet och få havandeskapsförgiftningen att läka ut.

Forskarna framkallade hos två grupper av får, en mild form av havandeskapsförgiftning. Hos den grupp som behandlades med alfa-1-mikroglobulin (A1M), ett protein som bildas i levern på människan, upphörde läckaget i njurarna och blodtrycket sjönk.

– Resultaten av försöken stöder de tidigare laboratorieexperimenten med mänskliga moderkakor. Att moderkakan läkte, att den friska strukturen i cellens minsta beståndsdelar var på väg att återställas. I cellerna såg det ungefär ut som om alla träden blåsts omkull i stormen Gudrun, och efter behandling med A1M rest sig igen. Det var när jag såg det här första gången som jag blev vetenskapligt religiös, säger Stefan Hansson, adjungerad professor i obstetrik och gynekologi som tillsammans med professor Bo Åkerström vid Lunds universitet står bakom studierna.

Lång process till fungerande läkemedel

Forskarna har i laboratoriestudier tidigare visat att alfa-1-mikroglobulin motverkar de skadliga effekterna av fritt fosterhemoglobin, vilket i förhöjda nivåer skadar moderkakan och läcker över till blodomloppet hos gravida kvinnor med havandeskapsförgiftning. Förutom att läckaget upphör, så repareras dessutom de skador som ansamlingen av fritt fosterhemoglobin orsakat i moderkakan.

– Vi har knutit kontakter med olika läkemedelsbolag för att få alfa-1-mikroglobulin utvecklat till ett läkemedel, men det är fortfarande en lång process innan man har ett fungerande läkemedel.

Diagnosmetod inom några år

Däremot kan den nya diagnosmetoden för havandeskapsförgiftning, som forskarna i Lund tagit fram, komma patienterna till godo inom två till fem år.

– Den kommer att innebära att vi redan mellan graviditetsveckorna 10–16 kan se vilka kvinnor som har en förhöjd nivå av fritt fosterhemoglobin, och som senare i graviditeten med stor sannolikhet kommer att insjukna i havandeskapsförgiftning, säger Stefan Hansson.

– Kan vi identifiera de här patienterna tidigt, kan vi också sätta in förebyggande behandling. Ett drömscenario vore att kunna förebygga att sjukdomen utvecklas över huvud taget genom att behandla de kvinnor som har förhöjda hemoglobinnivåer med A1M redan i tidig graviditet. Men bara genom att mildra symptomen och därmed undvika att avbryta graviditeten i förtid, med de konsekvenser det kan medföra, både för mamman och för barnet, vore mycket vunnet.

2013 12 16

Ett steg närmare ny metod vid behandling av havandeskapsförgiftning

Två forskargrupper på BMC i Lund, som mer eller mindre av en slump upptäckte varandra för några år sedan, har sedan dess fått fram världsledande forskningsresultat kring orsaken till havandeskapsförgiftning. Ett allvarligt tillstånd som orsakar många dödsfall i framför allt utvecklingsländer.

Nu hoppas forskarna ha kommit ett steg närmare en ny och effektivare behandling för sjukdomen.

I början av 2000-talet försökte min forskargrupp hitta genetiska orsaker till att man drabbas av havandeskapsförgiftning, berättar professor och överläkare Stefan Hansson vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Vi undersökte ett stort antal placentor från kvinnor som drabbats av havandeskapsförgiftning och letade efter gener som kunde ha betydelse för om man blev sjuk eller inte.

Efter flera års arbete, hittade de till slut en gen som avvek hos dessa patienter. Det visade sig att placentan (moderkakan) hos patienterna som fått havandeskapsförgiftning tillverkade mer hemoglobin än normalt. Hemoglobin är ett protein som finns i de röda blodkropparna och som sköter syretransporten i blodet.

Dämpar effekten av hemoglobin

Bo Åkerström som är professor i medicinsk kemi vid Lunds universitet har ägnat en stor del av sitt forskarliv åt att förstå hur ett helt annat protein, alfa-1-mikroglobulin fungerar.

– Jag började forska om alfa-1-mikroglobulin på 70-talet, berättar Bo Åkerström. Från början visste vi inte mer än att det var ett protein som fanns i hela kroppen, men vi förstod inte vad det gjorde. Efter att ha lagt pusselbit efter pusselbit insåg vi så småningom att dess roll är att dämpa effekten av hemoglobin. Hemoglobin blir nämligen giftigt när det inte befinner sig inne i de röda blodkropparna. Man kan säga att det stjäl elektroner från blodkärlsväggarna och inne i våra organ om det inte är inkapslat i de röda blodkropparna. Det i sin tur leder till skador på vävnaderna inne i kroppen.

Nya och unika slutsatser

När Stefan och Bo för sex år sedan mer eller mindre av en slump fick upp ögonen för vad kollegan i korridoren bredvid jobbade med, förenades deras två forskningsspår. Det har lett till att forskarna har kunnat dra nya och unika slutsatser kring havandeskapsförgiftning.

Resultaten från deras forskning väckte 2010 stor uppmärksamhet över hela världen när de för första gången publicerade sina banbrytande tankar om orsaken till havandeskapsförgiftning.

Det Lundaforskarna hade kommit fram till var att blod från fostret läckte över till moderns moderkaka och så småningom bidrog till havandeskapsförgiftning, så kallad preeklampsi, ett tillstånd som innebär högt blodtryck och läckage av protein i urinen.

Det kan sen utvecklas till eklampsi, ett akut och livshotande kramptillstånd. Om inte blodtryckssänkande mediciner hjälper är den enda boten som finns idag att förlösa barnet, många gånger för tidigt och med kejsarsnitt.

– I början var många kollegor skeptiska till våra idéer, säger Stefan Hansson. Men genom att vi har kunnat visa att våra teorier stämmer – både i djurförsök och i artificiella modeller av en livmoder med moderkakor från nyförlösta kvinnor – har det nu blivit allt mer accepterat som en förklaringsmodell vid havandeskapsförgiftning.

Skyddar mot fritt hemoglobin

– I våra modeller har vi också kunnat visa att alfa-1-mikroglobulin faktiskt kan skydda cellerna i moderkakan från att förstöras av för höga halter av fritt hemoglobin, tillägger Bo Åkerström. Vi hoppas det i framtiden ska vara möjligt att tillföra extra alfa-1-mikroglobulin för att bromsa de skador som kan uppstå hos mamman när det läcker ut hemoglobin från fostret till mammans blod.

Planerna är nu att gå vidare med mer kliniska studier kring möjligheterna att använda alfa-1-mikroglobulin som ett läkemedel vid havandeskapsförgiftning.

– Vi är nu i slutet av den prekliniska fasen och förhandlar just nu med läkemedelsbolag om hur vi kan komma vidare, berättar Bo Åkerström. Inom fem år hoppas vi ha kommit närmare ett nytt läkemedel vid havandeskapsförgiftning.

2013 12 17

Enkelt test för identifiering av havandeskapsförgiftning på väg

Ett av de projekt som just nu pågår på Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus kan få stor betydelse för kvinnor över hela världen, särskilt i utvecklingsländer, där uppskattningsvis en kvinna var tredje minut dör av havandeskapsförgiftning. Målet är att få fram ett enkelt och säkert test för att tidigt kunna spåra de kvinnor som riskerar havandeskapsförgiftning.

Utveckling av diagnostikmetoder för havandeskapsförgiftning är Magnus Grams område. Han hör till Bo Åkerströms forskargrupp vid Lunds universitet och disputerade på just detta 2009. Sedan dess har han arbetat med att få fram ett så enkelt men samtidigt känsligt test att det kan användas som klinisk rutinmetod.

– Vi är nästan där nu och ligger precis i startgroparna att genomföra en större studie, berättar Magnus Gram. Går allt enligt planerna har vi ett testsystem för forskningssyfte klart under nästa år. Det som bland annat nu återstår att göra är en multicenterstudie för att säkerställa att alla labb som använder metoden får samma resultat.

Hoppas på tidig screening inom mödravården

Redan nu är flera större studier på gång runt om i världen där kopplingen mellan fritt fosterhemoglobin och havandeskapsförgiftning undersöks mer i detalj. Teorierna om vad som orsakar havandeskapsförgiftning väcktes för några år sedan av Stefan Hanssons och Bo Åkerströms forskargrupper. (Läs mer i artikeln ” Ett steg närmare en ny behandlingsmetod vid havandeskapsförgiftning”).

– Jag tänker mig att man i framtiden skulle kunna testa risken för havandeskapsförgiftning på MVC redan runt graviditetsvecka 13, säger Ulrik Dolberg Anderson. Då kan vi tidigt sätta in förebyggande behandling genom till exempel blodförtunnande mediciner (ASA-acetylsalicylsyra) om det skulle behövas.

– Det gör att risken för havandeskapsförgiftning skulle kunna minskas. För fostret är vinsterna stora om mamma inte får preeklampsi, då risken för tillväxthämning eller prematur förlossning minskar betydligt.

Stort behov av förebyggande vård i utvecklingsländer

Det är ovanligt att man får havandeskapsförgiftning innan den 28:e graviditetsveckan, men om Lundaforskarnas teorier stämmer börjar de skador som fritt fosterhemoglobin orsakar redan månader tidigare. Orsaken tycks vara att hemoglobin från fostret kommer över till mammans blod. Utan de skyddande röda blodkropparna kan hemoglobinet orsaka skador inne i kärlen och i kroppens organ.

I Sverige har vi förhållandevis få allvarliga fall av havandeskapsförgiftning tack vare täta kontroller på mödravårdscentralen där man tidigt upptäcker förhöjt blodtryck och protein i urinen. I utvecklingsländer är problemet stort, med många fler allvarliga komplikationer hos både mamman och barnet. I de allvarligaste fallen kan havandeskapsförgiftning bli livshotande, med ett snabbt förlopp där kvinnan behöver förlösas akut med kejsarsnitt.

– Vårt mål är att få fram ett test som förutom att det är billigt och enkelt, också är lätt att använda och tolka, säger Magnus Gram. Vi vill att det också ska kunna användas i utvecklingsländer där sjukvården har mer begränsade möjligheter.