OMX 5-dagars prognos Peoples Opinion
5-dagars prognos OMX - kollektiv intelligens
Kombianalys: Prognosen bygger på 241 svar 2005-02-03 11:18
Aktuellt index: (vid beräkning) 753.03
Indikation för OMX-Index
5 börsdagar 754.44 0.19%
För att själv påverka och delta i prognosen gå in och rösta på
www.peoplesopinion.se
Vill du inte själv delta men ändå titta på den fullständiga Kombianalysen med indikativ prognos för alla OMX-aktierna:
Analyser på enskilda aktier - Klicka här!
(Kan ibland ta lite tid att ladda då ny beräkning görs vid varje anrop på sidan)
Lite allmänt om Kollektiv kunskap - collective intelligence
Studier kring värdet av s.k. Kollektiv Kunskap har blivit hett på senare tid. Vetenskapligt är detta område numera högintressant. Både i Sverige och utomlands ,framför allt i USA bedrivs forskning i ämnet med mål att hitta optimala beslutsmodeller och framtidprediktioner för olika ändamål.
Det generella svar foskningsresultaten hittills ger är tämligen entydiga; kollektiv kunskap existerar. "The wisdom of crowds" är namnet på en bok, skriven av James Surowiecki och ett av de senare publicerade forskningrönen inom forskningsområdet.
Den fullständiga titeln är "The Wisdom of Crowds: Why the Many Are Smarter Than the Few and How Collective Wisdom Shapes Business, Economies, Societies and Nations". Titeln i sig själv sammanfattar ganska bra vad boken handlar om.
Kort brief nedan.
From Publishers Weekly
While our culture generally trusts experts and distrusts the wisdom of the masses, New Yorker business columnist Surowiecki argues that "under the right circumstances, groups are remarkably intelligent, and are often smarter than the smartest people in them." To support this almost counterintuitive proposition, Surowiecki explores problems involving cognition (we're all trying to iden?ify a correct answer), coordination (we need to synchronize our individual activities with others) and cooperation (we have to act together despite our self-interest). His rubric, then, covers a range of problems, including driving in traffic, competing on TV game shows, maximizing stock market performance, voting for political candidates, navigating busy sidewalks, tracking SARS and designing Internet search engines like Google. If four basic conditions are met, a crowd's "collective intelligence" will produce better outcomes than a small group of experts, Surowiecki says, even if members of the crowd don't know all the facts or choose, individually, to act irrationally. "Wise crowds" need (1) diversity of opinion; (2) independence of members from one another; (3) decentralization; and (4) a good method for aggregating opinions. The diversity brings in different information; independence keeps people from being swayed by a single opinion leader; people's errors balance each other out; and including all opinions guarantees that the results are "smarter" than if a single expert had been in charge. Surowiecki's style is pleasantly informal, a tactical disguise for what might otherwise be rather dense material. He offers a great introduction to applied behavioral economics and game theory.
Copyright © Reed Business Information, a division of Reed Elsevier Inc. All rights reserved.
Mvh schrek
Kollektiv Intelligens i det här sammanhanget behandlar bl.a frågan om det finns ett s.k. informationsarbitrage i marknaden till följd av människors egenanalys av omvärldsinformation - samt om denna kan meddelas på ytterligare sätt än att agera på marknaden
Grundfrågan är förstås enkel; Reflekteras, vid varje tidpunkt, all tillgänglig relevant information i aktuella aktiekurser? Är priset på ett värdepapper rätt vid varje tidpunkt med hänsyn till tillgänglig information?
Tilläggsfrågor blir många och lite mer intressanta.
Finns all relevant information tillgänglig vid varje tillfälle? Kan informationsflödet utvecklas med nya metoder? När upphör en analys, t.ex. en aktieanalys publicerad i Börsveckan att ha ett positivt värde, dvs ett potentiellt kurspåverkande värde? Är en analys "färdig" när väl en kvalificerad analytiker/journalist gjort sitt jobb?, eller tillmäts läsaren (det får man väl hoppas) ha förmåga att "fortsätta" analysen genom egen analytisk förmåga? Om så, kan dennes "informationfeedback" till marknaden endast ske genom att denne endera köper eller säljer ett värdepapper till ett visst pris? dvs saknar eventuella mänskliga/folkliga analyser betydelse såvida man inte är beredd att köpa eller sälja - sätta ett nytt pris ?
Logikresonemang.
Teori 1. ( Som vissa forskare hävdar )
All relevant information reflekteras i aktuellt pris. Utan tillgång till ytterligare information/händelser kan därmed inte nya kurser förutsägas. I detta läge kan man lika gärna ta upp plånboken, ta en en-krona och singla slant och låta krona eller klave avgöra vilket beslut man bör ta - köpa, sälja, avstå.
Förespråkare för denna teori anser alltså att framtidens utveckling matematiskt kan jämställas med slumpen. Tillgänglig information är redan tillräckligt väl analyserad och finns inbakad i kurserna. Det faktum att det finns avgörande bevisning om att en en-krona saknar analytisk förmåga gör inget. En-kronan kan ändå prediktera utvecklingen väl så bra som någon annan, åtminstone kortsiktigt. Färdigt.
Så, Är då börsintresserade smartare än enkronan?
Teori 2 (Peoples Opinions angreppssätt)
All relevant information finns inte reflekterat i aktuella aktiekurser. Fragmentarisk relevant finansiell information, oreflekterad i aktiekurserna, finns i marknaden. Bl.a. till följd av de många enskilda börsintresserades tolkningar/analyser av det samlade finansiella informationsflödet till marknaden. Även om dessa många enskilda tolkningar/analyser inte alltid, kanske snarast sällan, leder till konkret prissättning genom köp eller sälj, så är de därför inte betydelselösa. Människor har en analysförmåga som, åtminstone ibland, och därmed genomsnittligt, överstiger enkronans. En börsanalys publicerad i t.ex. Dagens Industri innebär därmed inte att analysen är färdig. Börsintresserade läsare fortsätter att analysera och tolka på egen hand. Enskilda tolkningar och analyser har ett värde. Ett kollektiv av enskilda analyser har sammantaget ett stort värde. Förutsatt att denna information kan samlas in och sammanställas så kan ytterligare relevant finansiell information göras tillgänglig för marknaden.
Statistiska följdsamband.
a) om vi antar att en börsintresserad regelbundet gör en bedömning om börsutvecklingen bör dennes genomsnittliga bedömning över tid överträffa en genomsnittlig slumpmässig bedömning, även om denne vid ett enskilt tillfälle inte är bättre än slumpen, dvs vi bör kunna tillmäta en bedömning ett genomsnittligt positivt värde. (ex Av 100 bedömningar som görs av en enskild bör det alltså komma ut fler "goda" bedömningar än de 50 som slumpen skulle ge.)
b) Överlagrar man tillräckligt många bedömningar från flera olika bedömare en enskild dag/period, bör ett aktuellt prognosresultat framkomma som överträffar slumpen i sin bedömning (åtminstone sett över en längre mätperiod).
Epilog
Om ovan skrivna kan man naturligtvis tvista och självfallet lägga till ytterligare för och emot, och om vår metod med Börsindikatorn, som vänder sig till börsintresserade, kan långsiktigt anses tillföra "marknaden" något gott får vi väl se. Vi tror förstås på vårt angreppssätt. Under alla omständigheter kan det alltid tjäna ett syfte, att tillfredsställa nyfikenheten på vad andra tycker för tillfället.
Intressant är, vilket borde kittla börsintresserade en smula, att vårt system - frågeställningar etc - är byggt på sådant sätt att det rimligen kommer att generera någon form av kvalitativ kunskap i slutändan och detta inom rimlig tid.
De samlade bedömningarna från "börsindikator-kollektivet" kommer nämligen över tid, dvs med statistiskt sätt tillräckligt underlag, endera att avvika från eller sammanfalla med vad slumpen matematiskt skulle generera.
Skulle specifikt börsintresserade inte kunna "analysera" bättre än en-kronan så kan vi då ge vetenskaplig status åt detta. Systemet manifesterar i så fall en tämligen korrekt upplagd långtidstudie. Vore lite tråkigt om så blev fallet.
Avviker resultatet från slumpen så finns rimligen två varianter - bättre än slumpen eller sämre. Bäst är förstås om "folket" kommer att visa sig vara bättre än slumpen. Båda varianterna är ändå synnerligen intressanta utfall. De kommer nämligen under alla omständigheter att utgöra en spegel av informationsflödet till denna grupp människor. Resultatet blir en slags konsensus av hur den samlade information, dvs hur information från företag, börsanalyser, börsreportage, börschattar eller annan medial information slutligen sammantaget tolkas av mottagarna av information.
Ett slags betyg alltså åt börsförtag, analysföretag, börsmedia aktiegurus etc. och ett svar på frågan om denna information som flödar har ett värde utöver underhållningsvärdet.
Resultaten hittills från Peoples Opinion är följande. Medan enkronan, dvs. slumpen har ca 50% chans att "gissa" rätt - så hamnar börsintresserade betryggande bättre till. Som enskild bedömare har man i snitt ca 60% rätt. Intressantast är dock när man betraktar ett kollektivt svar, dvs många enskilda bedömningars sammantagna indikation, så ökar överensstämmelsen med faktiskt utfall till ca 70%.
Därmed förstås inget sagt om framtida resultat - men hittills hyfsat får man väl säga.
mvh schrek
Visa sida
Ogilla! 8
Gilla!
Statistiskt sett så fungerar det annorlunda på aktiemarknaden. Massan har oftast fel, eftersom den då redan har positionerat sig i enlighet med sin tro, så att detinte finns någon köp-/sälj-kraft kvar i den riktningen. p/c-ratio är t ex en kontraindikator.
/roitto
(Tips på roligt aktiespel)