Aktievärdering - Discounted Cash Flow Modellen
Man kan värdera aktier på många olika sätt, relativvärdering, nyckeltalsanalys med flera. Diskonteringsmodellen av framtida utdelningar är en av de mest använda och utlärda till dem som studerar finansiering på universitet och högskola. Därför ska vi nu djupdyka i den. Tanken är att man kan bestämma en akties värde utifrån dess framtida utdelningar. Modellen är väldigt logisk men enligt mig lite som väderprognoser – matematiken är exakt under huven, men minsta ändring i ett antagande kan få stora konsekvenser för resultatet. Skit in, skit ut.
Även om detta är en av de mest exakta metoderna så ska man alltid vara medveten om att all fundamental värdering av aktier och bolag utgår från antaganden om framtiden. Framtiden är osäker, skulle den vara säker så skulle det inte finnas någon större nytta med att spekulera på börsen. Så de osäkerhet som finns i våra antaganden fortplantar sig genom modellen. Men metoden är i alla fall rätt exakt i sitt tillvägagångssätt.Den är en av de vanligaste metoderna som också kan användas för att räkna ut värdet av räntepapper och aktier. Discounted Cash Flow here we go!
The basics
RISKFRIA RÄNTAN
Den riskfria räntan avser den avkastning man som aktör på finansmarknaden kan få utan att ta någon egentlig risk. Vanligtvis motsvaras det av räntan på en kombination av statsobligationer (10 års löptid) och statsskuldväxlar. Det är den lägsta risk vi kan ta och ändå vara placerade mot finansmarknaderna. Historiskt har den pendlat mellan 2,5 och 5 procent per år, och man ser oftast på de långsiktiga nivåerna på den riskfria räntan och inte räntan just idag. Så det är delvis en osäkerhet i den framtida långsiktiga räntan.
Varför intresserar vi oss för den riskfriaräntan? För att vi måste kunna jämföra en investering mot en lägsta nivå av avkastning som vem som helst kan få utan risktagande. Att ha pengar i madrassen är ingen legitim placering i finansvärlden.
Så det innebär att om den riskfria räntan antas vara 3% och du har 1000 kr nu så kommer de investerade med riskfria räntan vara värda 1030kr om 1 år. (1000*(1+0,03))=1030kr
NUVÄRDE OCH DISKONTERING
Men vad är då 1000 kr om 1 år värda idag om de kan förränta sig med den riskfria räntan? 1000 kronor idag är ju värt 1030 kr efter 1 år så det måste alltså vara värt mindre idag med tanke på den riskfria räntan om det ska vara värt 1000 kr om 1 år. Vi måste alltså hitta ett värde idag som om 1 år är värt 1000 kr. Formeln för att finna nuvärdet är:
Nuvärde=Framtida värdet/(1+räntan)^n
Räntan är en årsränta. N är antalet perioder vilket i detta fall är år eftersom räntan är uttryckt som en årsränta. Det framtida värdet som vi söker i detta fall är 1000 kr. Så det innebär
Nuvärde=1000/(1+0,03)^1=1000/1,03=970,87kr
Nuvärdet är alltså värdet idag diskonterat med marknadsräntan. Så om den riskfria räntan är 3% innebär det att nuvärdet av 1000kr om 1 år är 970,87kr. De 1000 konorna sägs ha diskonterats med den riskfria räntan.
OBLIGATIONER
En bra ingång för att förstå hur man kan värdera aktier med hjälp av diskonterade kassaflöden är att betänka hur man räknar ut värdet på en obligation (räntepapper med löptid över 1 år). En obligation är ett lån där det utöver lånesumman betalas en ränta, oftast årsvis. Lånesumman kallar vi nominellt belopp och räntan kallar vi för kupongränta. En obligation fungerar så att i slutet av löptiden betalas det den nominella summan tillbaka och dessförinnan betalas kupongräntan ut en gång per år (period).
Tänk att vi har en obligation som har nominellt belopp på 1000kr (lånesumman) och kupongräntan 4 % och som har en löptid på 4 år. Kupongräntan är en ränta som betalas ut med lika stor storlek varje period och mäts som en procentsats i förhållande till det nominella beloppet (lånesumman vid starten). Vad är vi villiga att betala för obligationen idag om den också börjar gälla från och med idag?
Om den riskfria räntan skulle vara lika stor som kupongräntan så skulle vi inte behöva göra någon särskild uträkning utan bara kunna summera utbetalningarna (40+40+40+40+1000=1120 kr) då kupongräntan håller jämna steg med den riskfria räntan. Men nu i detta exempel skiljer sig den riskfria räntan från den riskfria räntan som vi antar är 3%. Kupongräntan 4% bestämmer utbetalningarnas nominella storlek vilka i detta exempel blir 40 kr per period (år). Men för att räkna ut varje års utbetalning i termer av nuvärdet måste vi diskontera utbetalningen med den riskfria räntan för att få utbetalningens nuvärde.
Det gör vi genom att först fastställa vilka utbetalningar som kommer att utfalla från obligationen över dess löptid. Nominella belopp var som sagt 1000 kr.
År 1 får vi 40 kr vilket är 4% kupongränta på det nominella beloppet.
År 2 1 får vi 40 kr vilket är 4% kupongränta på det nominella beloppet.
År 3 får vi 40 kr vilket är 4% kupongränta på det nominella beloppet.
År 4 får vi 40 kr vilket är 4% kupongränta på det nominella beloppet plus det nominella beloppet 1000 kr.
Om vi nuvärdesberäknar det hela med den riskfriaräntan om 3% så får vi :
År 1 = 40/(1,03^1) =38,83kr i nuvärde
År 2 = 40/(1,03^2)=37,70kr i nuvärde
År 3 =40/(1,03^3)=36,61kr i nuvärde
År 4=40+1000/(1,03^4)=924,03kr i nuvärde
Summerar vi nuvärdena ovan får vi ut att obligationen är värd:
38,83 kr +37,70 kr +36,61 kr +924,03 kr = 1037,71 kr
Vi kan alltså tänka oss att idag betala 1037,71 kr för en obligation med den nominella summan på 1000 kr och en kupongränta på 4% och en löptid på 4 år till den riskfria räntan 3%.
Aktie värderad som en obligation – Diskonterat kassaflöde
Om vi kan värdera en obligation baserat på dess kommande kassaflöden (utbetalningar) så bör vi kunna värdera en aktie baserat på vad vi tror om kommande utdelningar. Aktiens nuvarande pris kan vi se som det nominella beloppet i en obligation (lånesumman) och de framtida vinstutdelningarna som obligationens kupongränta. Den stora skillnaden är att obligationens kupongränta är bestämd samt att den har en begränsad löptid. En aktie däremot kan vi inte säkert veta något om utdelningarna och potentiellt kommer företaget och aktien att existera i en evighet. Så man brukar betrakta aktien som att den har en oändligt lång löptid.
Vidare så vill investerare i en aktie ha kompensation för att man inte vet med säkerhet något om bolagets kommande vinstutdelningar därför diskonterar man aktien inte bara med den riskfria räntan utan med en riskpremie som man läger till den riskfria räntan, sammantaget utgör den riskfria räntan plus riskpremien det som man brukar benämna ”aktiemarknadens avkastningskrav”. Så hur stor är denna riskpremie och hur mäter man den? Riskpremien är i någon mån godtycklig efter som det är den extra kompensation investerare vill ha för att ta på sig marknadsrisk. Konsultfirman PWC brukar göra en årlig sammanställning av marknadens förväntan på marknadsriskpremien genom att intervjua aktieförvaltare och de som jobbar med aktievärdering. Marknadsriskpremien varierar också med storleken på bolaget man värderar, ju större bolaget är i termer av börsvärde desto lägre riskpremie kräver investerarna.
I senaste rapporten från PWC uppmättes marknadsriskpremien ligga runt 6,5% och den riskfria räntan på 2.9 % så aktiemarknadens totala avkastningskrav kan approximeras till att vara 9,4% 2017.
Om du vill läsa fortsättningen -
Inlägget är redigerat av författaren.